Vår Marmitnestor bjuder till bords
Vid mars månads marmitmöte var vår nestor Bo Strömgren värd och alla förstod att nu skulle det beredas en väl genomtänkt meny. Många är de möten där Bo deltagit och bidragit med sin kunskap inom gastronomin och kvällens vicevärd Jonas hyllade sin mentor. Inspiration till kvällens meny hämtade Bo bland annat från tidningen Gourmet från 1981 där Tore Wretman prydde förstasidan, så nu marmitbröder talar vi om en meny med såväl franska- som svenska klassiska rätter.
Förrätten Tarte aux poireaux eller som några säger purjolökspaj föranledde en del matematiska beräkningar av receptet vilket gav kockarna en del jobb, bryderier och mycket knådande av deg. Rätten erhöll varierande omdömen där de flesta prisade smak och konsistens av fyllningen medan skalet ansågs vara för tjockt. De serverade pajbitarna upplevdes som stora. Vi skall kanske komma ihåg det klassiska marmitcitatet: ”lite men gott”. Vår värd har en stor vinkunskap och till rätten hade Bo valt ett Rieslingvin från Alsace.
I huvudrätten, Renfilé med enbärssås, Hasselbackspotatis och selleripuré framträder det klassiska svenska köket. För skåningar är kanske inte renfilé en klassiker men låt oss nu ta lärdom och vända blicken mot Norrland. Denna rätt lovprisades men som sig bör i ett gourmetsällskap så infann sig diskussioner om hur Hasselbackspotatis skall beredas och serveras. Kött och sås var enligt utsago gudomligt och mina vänner: köttet kan köpas lokalt i Vejbystrand.
Vinvalet Lat 42 Reserva från Rioja gavs positiva omdömen och passade utmärkt till denna rätt.
Desserten, Mousse de framoises med bisquits à la cuiller. Oj då nu blev det mycket franska men givetvis finns det en svensk översättning. Vi avnjöt en rätt med längtan till sommaren nämligen hallonmousse med en skånsk ”kaga”. Desserten fick många lovord men vinvalet en Asti Cinzano kanske inte passade ihop med kaffe till desserten. Däremot ger vår nya rutin att servera kaffe och hålla lotteri vid sittande bord en klart förbättrad gemenskap.
Kvällens värd hade lagt stor vikt vid att hitta alkoholfria 0,0 % viner vilket inte är helt lätt men de alternativ som finns i menyn togs väl emot.
Salt var framdukat på bordet, ett blåbärs salt från Frankrike vilket mötte ”rent” kött perfekt så vi saknade ”ingen fära”.
Denna kväll där solen gick ner i sundet påmindes vi om en kommande vår genom både tulpan- och pense´ dekoration på bord.
Sammanfattande ord av denna kväll torde vara som en av våra nya medlemmar uttryckte: ” gott, gott, gott.”

Tack värdarna Bo, Jonas och icke närvarande Mathias